maj 2024

Informationspåverkan är ett fenomen som är allmänt känt och som vi med rätta oroar oss för. Ändå diskuterar vi vanligtvis informationspåverkan utifrån ett perspektiv som bara representerar en liten del av hela fenomenet. Ofta reduceras diskussionen om informationspåverkan till en diskussion om desinformation och dess hot. Att skydda sig mot informationspåverkan innebär emellertid mycket mer än att bara identifiera riktig och felaktig information.

Att bekämpa informationspåverkan är både medborgarnas och myndigheternas ansvar

Informationspåverkan har olika nivåer och grader. Desinformation hör till den första. Desinformation är demokratiskt – vi kan alla ljuga och sprida felaktig information, men också avslöja lögn och förvrängd information. All desinformation är inte heller informationspåverkan. Den digitaliserade informationsmiljön är full av memes, videor och annat innehåll som inte är sant, och det handlar inte alltid om informationspåverkan.

Med informationspåverkan avses sådan verksamhet som är avsiktlig eller systematisk. Syftet är att åstadkomma någon form av reaktion hos målgruppen. En sådan reaktion kan vara förändringar i allmänhetens åsikter eller attityder, beteende och därigenom samhällets funktionsförmåga. Dessutom är informationspåverkan alltid i motståndarens intresse och syftar till att orsaka skada för målgruppen.

På nästa nivå av informationspåverkan avser man verksamhet som påverkar människors beteende. Eftersom upptäckt av avsiktlig påverkan kräver kompetens och kontinuerligt upprätthållande av lägesbilden, så ligger huvudansvaret för övervakning och bekämpning hos myndigheterna som har de nödvändiga befogenheterna. Sådan påverkan kan vara exempelvis hotfull kommunikation eller påtryckningar mot nyckelpersoner. I sådana fall kan myndigheterna svara på informationspåverkan genom att kommunicera om påverkansförsök och deras mål, vilket minskar effekten av påverkan.

Den tredje nivån av informationspåverkan kräver de starkaste befogenheterna och den mest exakta lagstiftningen. Störningar i val eller påverkanskampanjer som genomförs med olika former av cyberoperationer är exempel på informationspåverkan som enbart faller under myndigheternas ansvar, och även då endast enligt lagens föreskrifter.

Informationspåverkan avser inte bara innehållet i traditionella eller sociala medier, utan också handlingar och händelser i den fysiska världen som syftar till att påverka målgruppen psykologiskt. Skydd mot informationspåverkan innebär framför allt skydd mot dess psykologiska effekter på individnivå.

Skydda din egen funktionsförmåga

Det enklaste sättet att skydda sig är att undvika att exponeras. Men oftast agerar vi tvärtom i olika kris- och undantagssituationer. Vanligtvis exponerar vi både oss själva och andra genom att dela information och innehåll som är avsett att orsaka psykologisk påverkan på mottagaren. Ett bra exempel på detta är Hamas terrorattack mot Israel och hur människor delade terroristernas inspelade material i sociala medier. På samma sätt fastnade många i nyheter och sociala medier när Ryssland inledde sitt omfattande krig mot Ukraina i februari 2022, trots att de visste att det var skadligt för dem själva.

Det viktigaste med att skydda sig mot informationspåverkan är samma som med annan form av skydd och beredskap: att skydda sin egen och samhällets funktionsförmåga. Allt som stödjer din egen funktionsförmåga är användbart. Allt som försvagar den är skadligt. Du kan bedöma din förmåga att skydda dig mot informationspåverkan genom att reflektera över hur du reagerar på chockerande eller upprörande händelser. Vilka känslor väcker de hos dig, och vilket beteende leder de känslorna till? Bidrar ditt beteende som orsakas av känslor till din egen eller andras förmåga, eller försämrar det den?

Det finns ingen människa som naturligt är bra på att skydda sig mot informationspåverkan. Alla kan påverkas om det görs på ett sätt som träffar deras sårbarheter. Att lära sig att skydda sig och att utveckla mental kristålighet är dock möjligt och önskvärt. Dessa färdigheter är användbara för att skydda sig mot informationspåverkan, men förbättrar också livskvaliteten och den egna funktionsförmågan i vardagen. En person som kan hantera sina egna känslor, som kan visa empati och som vill hjälpa andra är enligt forskning mer tålig mot kriser än en person som saknar dessa färdigheter. Känslor kan verkligen vara kristålighets superkraft.

Denna bloggtext är en anpassning av James Pamments rapport ”A Capability Definition and Assessment Framework for Countering Disinformation, Information Influence, and Foreign Interference” (2022). Du kan läsa rapporten här: https://stratcomcoe.org/publications/a-capability-definition-and-assessment-framework-for-countering-disinformation-information-influence-and-foreign-interference/255

Saara Jantunen-Paju

Skribenten är specialiserad på informationspåverkan. Hon arbetar i teamet för strategisk kommunikation vid Statsrådets kansli och håller regelbundet utbildningar om skydd mot informationspåverkan i olika försvarsorganisationer.