Aktuellt


Beredskapsdagen kommer igen!

Nationell Beredskapsdag firas den 7.2. Dagens tema är ”Beredskap är samarbete”. Temat betonar myndigheternas och medborgarnas roller i beredskapen och påminner om att människor har ett eget ansvar för att förbereda sina hushåll efter sina möjligheter.

Vill du vara med och fira Beredskapsdagen nästa onsdag? Du kan delta i Beredskapsdagen genom att dela information om beredskap i dina egna sociala medier eller till exempel på arbetsplatsen. Färdigt material för sociala medier hittar du på SPEK:s Beredskapsdagsida samt på 72 timmars sociala medier på onsdag.

Beredskapsdagen påminner om betydelsen av beredskap och uppmuntrar alla att göra konkreta handlingar för sin egen beredskap. Beredskapsdagen är den 7.2., eftersom myndigheternas och organisationernas gemensamma rekommendation är att varje hushåll bör vara förberett för minst 72 timmar.

Finlands Räddningsbranschens Centralorganisation ordnar Beredskapsdagen i samarbete med Kommunförbundet och Försörgningsberedskapscentralen.

#beredskapsdag syns i sociala medier

Beredskapsdagen syns i sociala medier och på vissa bibliotek. Dessutom har kommunerna förra året fått Kommunförbundets modell för hur kommunen kan kommunicera om beredskap på sina webbsidor.

Dagens inlägg finns på sociala medier med hashtaggen #beredskapsdag.

SPEK koordinerar 72 timmars beredskapsrekommendation, som finansieras av Försörgningsberedskapscentralen.

Beredskapsanvisningar nu i 112 Suomi-appen

I slutet av januari får över två miljoner finländare tillgång till beredskapsrelaterad information via sina telefoner, när 72 timmars instruktionerna samt anvisningarnar för stormar och översvämningar publiceras i 112 Suomi-appen. Anvisningarna kan läsas i appen även när nätet ligger nere.

Beredskapen för olika störningssituationer är redan på väg att bli en slags medborgerlig färdighet som många behärskar enligt undersökningar. Men inte riktigt alla. Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK) publicerade en enkätundersökning i december i fjol som visade på informationsförmedlingens centrala roll i medborgarnas beredskap. Enligt undersökningen är de som redan fått beredskapsrelaterad information mer benägna att själva söka mer information och förstå vikten av reservförråd.

– Mobilappen ger över två miljoner finländare tillgång till beredskapsrelaterad information i kortfattad form. Hushållens beredskap är till stor hjälp för samhället och framför allt för var och en, konstaterar Essi Kulju, beredskapsexpert vid SPEK.

Genom att publicera anvisningar och tillförlitlig information i appen vill man också undvika att nödnumret belastas i onödan.

– Felaktiga nödmeddelanden är i regel sådana där medborgaren saknar kännedom om vem som kan hjälp eller var man hittar anvisningar. Den avgiftsfria mobilappen 112 Suomi hjälper oss att tillhandahålla säkerhetsrelaterade tjänster och anvisningar på ett och samma ställe. Anvisningarna på 72timmar.fi är ett viktigt komplement till applikationen, eftersom beredskapen rör oss alla, säger Sami Suomalainen, applikationsexpert vid Nödcentralsverket.

Publiceringen av beredskapsrelaterad information i 112 Suomi-appen har finansierats av Försörjningsberedskapscentralen (HVK).

– Ur försörjningsberedskapens synvinkel är det viktigt att informationen om sjävberedskap når ut till allmänheten på ett ännu mer heltäckande och effektivt sätt än tidigare. I appen är det lätt att ta del av rekommendationerna. Samtidigt är det här ett ypperligt tillfälle att kontrollera att alla närstående laddat ner applikationen, säger Tanja Talvenheimo, beredskapsexpert vid HVK.

Anvisningarna även tillgängliga utan nätkontakt

Elavbrott och störningar i vattendistributionen är de vanligaste störningssituationerna som orsakas av till exempel stormar. Anvisningarna kan också läsas i appen när mobilnätet inte fungerar.

Under ett elavbrott slutar mobilnätet att fungera efter cirka 2–6 timmar, men informationen i 112 Suomi kan läsas offline så länge som telefonens batteri fungerar eller en reservströmkälla finns tillgänglig.

– Under en störning är det rätt meningslöst att söka information om beredskap, medan anvisningarna är till nytta även offline. Därför är det bäst att läsa beredskapsanvisningarna på förhand. Allt löper smidigare om det finns en ficklampa, batteriradio och vatten på flaska i hemmet, säger Essi Kulju.

Nödcentralsverkets mobilapp 112 Suomi har utvecklats i samarbete med olika säkerhetsaktörer. Applikationens beredskapsanvisningar finns under Instruktioner i menyn Tjänster. 112 Suomi är avgiftsfri och kan laddas ner till telefonen från en appbutik (App Gallery, Google Play, App Store).

Appens anvisningar för störningssituationer grundar sig på beredskapsrekommendationerna på 72timmar.fi, som utarbetats av Försörjningsberedskapscentralen tillsammans med myndigheter och organisationer, samt på SPEK:s och räddningsbranschens anvisningar vid stormar och översvämningar och på Översvämningscentralens expertis.

 

Psykisk kristålighet och informationspåverkan – nya innehåll på webbsidorna

Henkilön käsi toisen henkilön olkapäällä.

Materiell förberedelse är inte bara viktigt vid störningar och kriser, utan även mentalt välbefinnande. På webbplatsen 72 timmar har nu anvisningar lagts till för att förbättra psykisk kristålighet samt för att identifiera informationspåverkan.

Förberedelser för olika störningssituationer rekommenderas för alla hushåll i Finland. I störningssituationer förbättras ens överlevnad och förmågan att vänta på myndigheternas hjälp ökar när det finns mat och vatten i de egna förrådena.

Det är dock också viktigt för att klara sig i störningssituationen hur man håller sina tankar och känslor lugna i en osäker situation. Denna förmåga kallas psykisk kristålighet och den kan utvecklas på olika sätt redan innan en kris inträffar.

Läs på den nya sidan hur du kan förbättra din egen krisresistens innan krisen samt vad du kan göra under och efter krisen för att hjälpa dig själv och andra.

Innehållet på webbplatsen har nu också delats upp i två olika sidor: Datasäkerhet och Kommunikation vid störningssituationer och korrekt information.

På den sistnämnda sidan finns ny information om informationspåverkan. För att skydda sig mot informationspåverkan måste man först kunna känna igen den. Från dataskyddssidan hittar du också kompakta anvisningar för säker användning av informationsteknik.

Beredskap med hänsyn till barn

Kriserna som har skett världen över de senaste åren har ökat fokusen gällande beredskapsarbete. Diskussionen kring beredskap pågår aktivt och dess betydelse har blivit tydlig. När samhället står inför en kris är barnen de mest sårbara, därför är det särskilt viktigt att ta hänsyn till dem mitt i en kris.

Att ta hänsyn till barn inom beredskapsarbete

Hur bör barn beaktas i beredskapsarbetet? På samhällsnivå är det viktigt för både myndigheter och organisationer att överväga hur planer, beslut och den själva verksamheten påverkar barn. Många gör redan detta arbete, och bra så.

I samhälleliga kris- och störningssituationer är det viktigt att barn får begriplig och korrekt information som tar hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå. Det är viktigt att komma ihåg att barn förstår vad som sägs omkring dem. Om informationen inte anpassas till deras nivå kan fantasin lätt börja löpa.

I många frågor relaterade till olika krislägen är det viktigt att ta hänsyn till barn. Ett exempel är planeringen av evakueringscenter. Har barnen beaktats? Barn känner sig tryggare när åtgärderna är tydliga och planerade gällande bland annat övernattningar, måltider, toaletter och säkerhet så att barnen inte behöver oroa sig för dem eller känna sig otrygga. Barn bör beaktas både på övergripande plan och på gräsrotsnivå, där själva verksamheten äger rum.

Det är också bra för familjer att fundera över beredskapen där hemma ur barnets perspektiv, exempelvis med tanke på 72-timmars beredskapsrekommendationen för privathushåll. Om det blir strömavbrott när ett barn är ensamt hemma, kan hen hitta en ficklampa? Kan barnet agera om det uppstår en brand eller om hen behöver ringa 112? Det finns många olika scenarier att överväga.

Familjerna vet själva bäst vad som är viktigt och nödvändigt ur deras perspektiv. Det är bra att involvera barn i denna planering, och detta kan göras bland annat med hjälp av lek. Till exempel kan man utföra en säkerhetspromenad i hemmet som en skattjakt (var finns ficklampan?). Reservförrådsbingon för beredskap är också ett roligt konkret exempel som kan användas.

Förberedelser med barn kan utforskas mer i detalj, bland annat i Marttaförbundets podcast ”Kestävästi arjessa”, avsnittet ”Varaudutaan arjessa”. I podcasten talar Rädda Barnens Anna Salmenhaara bland annat om beredskap för barnfamiljer. (Podcasten enbart på Finska)

Rädda Barnens beredskapsarbete

Målet med Rädda Barnens beredskapsverksamhet är att barn och familjer ska få stöd i olika samhälleliga kris- och störningssituationer runt om i landet. Vårt arbete bygger på kunskapen inom humanitärt arbete och på den inhemska expertisen inom barnskydd.

Grunden i vår beredskapsverksamhet är frivilliga, som bland annat är involverade i att driva Barnvänliga utrymmen, som har etablerats runt om i Finland under Ukraina-konflikten. Mer information om Barnvänliga utrymmen och frivilligverksamheten finns på Rädda Barnens hemsida (på finska).

Inom beredskapsverksamheten utbildar vi frivilliga, yrkespersoner och andra intresserade bland annat genom utbildningar såsom ”Barn i kris” och ”72-timmars beredskapsrekommendation”. Öppna kurser kan hittas i vår evenemangskalender (på finska).

Vi samarbetar aktivt med andra organisationer och myndigheter. Vi förbereder oss att stödja myndigheter i kris- och störningssituationer bland annat med hjälp av Barnvänliga utrymmen. Rädda Barnen är medlem i den frivilliga räddningstjänsten Vapepa och Kvinnornas Beredskapsförbund, och vi är också aktiva inom olika myndighets- och organisationsnätverk där vi strävar efter att främja barns och barnfamiljers beaktande och perspektiv inom beredskapsarbetet.

 

Rädda Barnen rf är en politiskt och religiöst obunden medborgarorganisation, vars uppgift är att stödja barn som lever under svåra förhållanden. Organisationen strävar efter att främja barns rättigheter både i Finland och världen över.

 

Photo av Mikael Lehtinen

Mikael Lehtinen

Skribenten arbetar som beredskapsplanerare vid Rädda Barnens Centralbyrå och agerar som organisationens representant i Privathushållens hemberedskaps-arbetsgrupp (KOVA) samt är 72-timmars beredskapsutbildare.

 

 

Photograph: Rädda barnen, Mira Ahlstedt

 

Innehållet om datasäkerhet och smittsamma sjukdomar har uppdaterats på webbplatsen

Hushållens självberedskap innefattar mer än bara hemförråd. Nu har innehållet om datasäkerhet och smittsamma sjukdomar uppdaterats på 72 timmars -webbplatsen. Anvisningarna för skydd inomhus har också förtydligats.

Information om olika typer av sjukdomsspridningsmetoder har nu lagt till i 72 timmar bereskaprekommendationen. Även mer detaljerade riktlinjer för att förhindra sjukdomsspridning har getts. Du kan läsa mer på sidan om smittsamma sjukdomar.

När det gäller datasäkerhet har anvisningar lagts till för att förbättra säkerheten för nätverksanslutningar samt för säker hantering på olika inloggningskrävande webbplatser. Gå in på sidan för korrekt information och datasäkerhet för detaljerade råd som är till nytta för oss alla.

Enligt en enkät utförd av Räddningsinstitutet vet endast 10 % hur man ska agera efter att ha hört en allmän farosignal. En ny tydlig guide har nu lagts till i avsnittet om att ta skydd inomhus med korrekta handlingsinstruktioner.

Beredskap innefattar inte bara förnödenheter utan också färdigheter och kunskap. Uppdatera din kompetens genom att repetera och lära dig nytt med de uppdaterade innehållen!

Instruktionernas innehåll för beredkaprekommendationen har i stort sett förblivit detsamma under åren, och många bekanta riktlinjer är fortfarande relevanta. Ibland granskas och uppdateras dock riktlinjerna.