Blogg
Beredskap för prismedvetna – Så här bygger du ett förmånligt reservförråd

Ett reservförråd kan kännas avlägset om alla pengar går åt till nödvändiga utgifter varje månad. Vi har samlat några tips om hur du kan upprätthålla ett reservförråd även i en kärv ekonomisk situation.
Reservförrådet ser olika ut hos olika människor, men grunden är ändå alltid den samma: mat, dricksvatten, lite förnödenheter och nödvändiga färdigheter. Förrådet ska räcka i minst 72 timmar.
Som tur är många av varorna i reservförrådet förmånliga. Vi börjar från matskåpet!
Maten och kontanterna i reservförrådet kan ha dubbla roller – reservförråd och besparing
Välj sådan mat till reservförrådet som du också annars brukar äta. Det finns många förmånliga livsmedel som håller länge och inte behöver värmas:
- konserverade bönor
- morötter
- kål
- jordnötter
- müsli
- frukostflingor
- knäckebröd
- konserverade tomater
- russin
- mjölk som tål rumstemperatur.
Du kan också betrakta reservförrådet som småskaligt sparande. Om det blir mindre pengar över till mat än planerat på grund av oförutsedda utgifter, kan du ta livsmedel för några dagar från reservförrådet.
En mindre mängd kontanter kan också ingå i reservförrådet och då får pengarna en dubbelroll som en del av reservförrådet och som besparingar.
Fyll på förrådet när det finns pengar.
Lär dig beredskapsfärdigheter: Plättkalas utomhus och pastasås på soja
Beredskap betyder kunskap, förråd och färdigheter. Du kan förbättra din egen beredskap genom att lära dig använda reservförrådet.
Baljväxter som bönor, ärter, linser och sojakross gjord av sojabönor är förmånliga. De är också otroligt nyttiga som mat.
Vill du lära dig laga en enkel sidorätt med vita bönor (på finska) av förkokta bönor? Även bolognessås av sojakross (på finska) är en förmånlig rätt.
Övning behöver inte vara tråkigt. Om du gillar skogsutflykter, kan du någon gång laga mat på ett stormkök när du är ute.
För att laga plättar under en utflykt – eller under ett strömavbrott – behöver du mjöl, rypsolja, mjölk som håller sig i rumstemperatur, och sylt. Kom ihåg att stormkök endast får användas utomhus.
Alla behöver inte ha ett eget stormkök, det går bra att dela på det med dina bekanta. Det är inte nödvändigt att förbereda sig ensam, utan du kan ta hjälp av gemenskapen.
Reservförrådet börjar från vatten och en flaska vatten kostar inte mycket
Vill du ha fler tips som hjälper dig förbättra reservförrådet med liten budget?
Spara den här listan med fem punkter om att bygga upp ett reservförråd.
- Köp en femliters vattenflaska för varje familjemedlem
- En flaska källvatten kostar ett par euro och är en av de grundläggande sakerna i ett reservförråd. Vattnet håller i några år.
- En hink kostar inte heller mycket. Under ett strömavbrott kan du hämta vatten i hinken från tillfälliga tappställen.
- Glöm inte maten längst bak i skåpet
- Ge plats för några livsmedel i matskåpet som du använder som reservförråd. Använd alltid det äldsta livsmedlet först. Försök att hålla dig med en oöppnad förpackning bakom den öppnade.
- Vad sägs om en plats på hyllan för müsli eller frukostflingor, UHT-förpackad havredryck, knäckebröd och jordnötter?
- Lär dig laga mat av förmånliga ingredienser i reservförrådet
- Lär dig att laga god vegetarisk bolognese (på finska) och håll alltid ingredienserna till den i skåpet.
- Bonus: Lär dig laga en måltid på stormköket också.
- Kom ihåg säsongsgrönsakerna
- Förvara alltid en påse morötter i kylskåpets grönsaksfack, eller andra varor som håller länge och smakar gott även utan tillagning. Njut av förmånliga grönsaker i reservförrådet och fyll på med nya varje vecka enligt säsong.
- Återvinning
- Hitta fungerande beredskapsartiklar som sovsäck, batteriradio eller pannlampa i lokala chattgrupper på nätet eller i den lokala återvinningscentralen.
- Se listan i broschyren 72-timmar om du inte är säker på vilka varor du behöver till ditt reservförråd.
Även små beredskapsåtgärder kommer att förbättra din förmåga att hantera störningar!
Alla har ändå inte råd med ett reservförråd
Vi förstår att alla inte kan köpa något extra. Tiderna är mycket kärva och många har ingen flexibilitet i ekonomin.
Om ovanstående tips känns omöjliga, överväg att köpa ens en vattenflaska eller hink om du kan lägga ut ett par euro. Vatten är en nödvändighet som ofta behövs snabbare än många andra varor vid en störningssituation.

Essi Kulju, beredskapsexpert, Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland

Katri Pellikka, expert, Kestävät talouspolut (hållbar ekonomi), Marttaliitto
Beredskap ger barnfamiljer trygghet i vardagen

Beredskap bidrar till att hålla igång vardagen hos barnfamiljer, även vid störningssituationer. Barnen kan tas med i hemmets beredskapsarbete genom att lära dem beredskapsfärdigheter via lek eller genom att prata om ämnet med vardagliga exempel. Målet är att öka vissheten om att familjen kan klara alla utmaningar.
Beredskapsanvisningarna har med avsikt gjorts så allmänna som möjligt, eftersom beredskap angår alla hushåll. Därför bör anvisningarna alltid tillämpas beroende på situationen. De behov som rör beredskapen hos barnfamiljer varierar beroende på familjens storlek, barnens ålder och boendemiljön.
Beredskapsfärdigheter kan övas genom lek
Beredskapen utgår alltid från de vuxna i familjen, och barn har inget ansvar att söka information eller nödvändig utrustning. Beredskapsfärdigheter kan övas med barn, så att barnet får kännedom och kunskap om hur man gör i olika situationer.
Barnet kan lära sig om beredskap genom lek, till exempel genom att bygga en koja av filtar mitt i vardagsrummet, röra sig i ljuset av en ficklampa i ett mörkt rum eller laga mat utomhus på ett stormkök. Det är också bra att hitta på något gemensamt att göra vid strömavbrott, eftersom digitala apparater inte kan vara till sällskap i den situationen.
Det är bra att gå igenom med barnet var beredskapsutrustningen, såsom ficklampan eller första hjälpen-tillbehören, finns. Dessutom kan familjen öva på säkerhetsfärdigheter tillsammans, såsom hur man ringer nödnumret eller använder utrymningsvägarna i hemmet.
Störningssituationerna känns inte skrämmande när beredskapen blivit en del av vardagen
Nyheter om olika kriser publiceras oavbrutet på sociala medier och i andra medier. Att prata med barn om störningssituationer ökar inte sannolikheten för att de inträffar. Att ta upp saken kan minska rädslan i kring ämnet.
Beredskap gäller många vardagliga saker. Beredskapstänket kan konkretiseras för barnet genom att till exempel berätta att en grävmaskin av misstag kan gräva av en vattenledning, så att det inte kommer vatten ur kranen på en stund. Därför det bra att ha vatten på flaska eller i behållare hemma.
För tonåringar kan det vara bra att veta att webben kanske inte fungerar under ett strömavbrott och att telefonen inte går att ladda utan en powerbank. De vuxna i familjen känner sina barn bäst och kan bedöma hur beredskapsfrågorna kan tas upp på barnets åldersnivå.
Det finns inget rätt sätt för familjer att förbereda sig
Varje barnfamilj är unik, och beredskapen anpassas enligt antalet familjemedlemmar, barnens ålder och boningsorten, dvs. om familjen bor i en stad eller på landet. Ju fler personer i familjen, desto mer mat och vatten behövs det. Maten i reservförrådet bör vara sådan som är bekant för barnen och resten av familjen.
I många barnfamiljer är hygienartiklar som våtservetter en del av standardutrustningen. Om det finns småbarn i familjen är det dessutom bra att se till att det finns blöjor och modersmjölksersättning i reservförrådet, så att de inte tar slut.
Beredskapen påverkas också av familjeformen. Om barnet har två hem bör föräldrarna i förväg komma överens om hur man gör om den ena föräldern inte kan nås.
Vardagsrutiner lugnar vid störningssituationer
Vid en störningssituation är det viktigt att försöka fortsätta det dagliga livet så normalt som möjligt och hålla sig till bekanta rutiner. Barnet kan skyddas från alltför mycket information och även föräldrarna bör endast hålla sig till pålitliga informationskällor.
De vuxna ska försöka hålla sig lugna, vara närvarande för barnet eller tonåringen och lyssna. När man förberett sig är det lätt att berätta för barnet att det inte är någon fara.
Mer information:
- Webbplatsen Beredskap för unga (på finska)
- Kolmen K:n malli kohtaamisesta (Rädda Barnen rf, ung. modell för bemötande, på finska)
- Så stöder du barn i en krissituation (Rädda Barnen rf)
Essi Kulju, beredskapsexpert, Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland
Mikael Lehtinen, beredskapsplanerare, Rädda Barnen rf
Alla kan lära sig att skydda sig mot informationspåverkan

Informationspåverkan är ett fenomen som är allmänt känt och som vi med rätta oroar oss för. Ändå diskuterar vi vanligtvis informationspåverkan utifrån ett perspektiv som bara representerar en liten del av hela fenomenet. Ofta reduceras diskussionen om informationspåverkan till en diskussion om desinformation och dess hot. Att skydda sig mot informationspåverkan innebär emellertid mycket mer än att bara identifiera riktig och felaktig information.
Att bekämpa informationspåverkan är både medborgarnas och myndigheternas ansvar
Informationspåverkan har olika nivåer och grader. Desinformation hör till den första. Desinformation är demokratiskt – vi kan alla ljuga och sprida felaktig information, men också avslöja lögn och förvrängd information. All desinformation är inte heller informationspåverkan. Den digitaliserade informationsmiljön är full av memes, videor och annat innehåll som inte är sant, och det handlar inte alltid om informationspåverkan.
Med informationspåverkan avses sådan verksamhet som är avsiktlig eller systematisk. Syftet är att åstadkomma någon form av reaktion hos målgruppen. En sådan reaktion kan vara förändringar i allmänhetens åsikter eller attityder, beteende och därigenom samhällets funktionsförmåga. Dessutom är informationspåverkan alltid i motståndarens intresse och syftar till att orsaka skada för målgruppen.
På nästa nivå av informationspåverkan avser man verksamhet som påverkar människors beteende. Eftersom upptäckt av avsiktlig påverkan kräver kompetens och kontinuerligt upprätthållande av lägesbilden, så ligger huvudansvaret för övervakning och bekämpning hos myndigheterna som har de nödvändiga befogenheterna. Sådan påverkan kan vara exempelvis hotfull kommunikation eller påtryckningar mot nyckelpersoner. I sådana fall kan myndigheterna svara på informationspåverkan genom att kommunicera om påverkansförsök och deras mål, vilket minskar effekten av påverkan.
Den tredje nivån av informationspåverkan kräver de starkaste befogenheterna och den mest exakta lagstiftningen. Störningar i val eller påverkanskampanjer som genomförs med olika former av cyberoperationer är exempel på informationspåverkan som enbart faller under myndigheternas ansvar, och även då endast enligt lagens föreskrifter.
Informationspåverkan avser inte bara innehållet i traditionella eller sociala medier, utan också handlingar och händelser i den fysiska världen som syftar till att påverka målgruppen psykologiskt. Skydd mot informationspåverkan innebär framför allt skydd mot dess psykologiska effekter på individnivå.
Skydda din egen funktionsförmåga
Det enklaste sättet att skydda sig är att undvika att exponeras. Men oftast agerar vi tvärtom i olika kris- och undantagssituationer. Vanligtvis exponerar vi både oss själva och andra genom att dela information och innehåll som är avsett att orsaka psykologisk påverkan på mottagaren. Ett bra exempel på detta är Hamas terrorattack mot Israel och hur människor delade terroristernas inspelade material i sociala medier. På samma sätt fastnade många i nyheter och sociala medier när Ryssland inledde sitt omfattande krig mot Ukraina i februari 2022, trots att de visste att det var skadligt för dem själva.
Det viktigaste med att skydda sig mot informationspåverkan är samma som med annan form av skydd och beredskap: att skydda sin egen och samhällets funktionsförmåga. Allt som stödjer din egen funktionsförmåga är användbart. Allt som försvagar den är skadligt. Du kan bedöma din förmåga att skydda dig mot informationspåverkan genom att reflektera över hur du reagerar på chockerande eller upprörande händelser. Vilka känslor väcker de hos dig, och vilket beteende leder de känslorna till? Bidrar ditt beteende som orsakas av känslor till din egen eller andras förmåga, eller försämrar det den?
Det finns ingen människa som naturligt är bra på att skydda sig mot informationspåverkan. Alla kan påverkas om det görs på ett sätt som träffar deras sårbarheter. Att lära sig att skydda sig och att utveckla mental kristålighet är dock möjligt och önskvärt. Dessa färdigheter är användbara för att skydda sig mot informationspåverkan, men förbättrar också livskvaliteten och den egna funktionsförmågan i vardagen. En person som kan hantera sina egna känslor, som kan visa empati och som vill hjälpa andra är enligt forskning mer tålig mot kriser än en person som saknar dessa färdigheter. Känslor kan verkligen vara kristålighets superkraft.
Denna bloggtext är en anpassning av James Pamments rapport ”A Capability Definition and Assessment Framework for Countering Disinformation, Information Influence, and Foreign Interference” (2022). Du kan läsa rapporten här: https://stratcomcoe.org/publications/a-capability-definition-and-assessment-framework-for-countering-disinformation-information-influence-and-foreign-interference/255
Saara Jantunen-Paju
Skribenten är specialiserad på informationspåverkan. Hon arbetar i teamet för strategisk kommunikation vid Statsrådets kansli och håller regelbundet utbildningar om skydd mot informationspåverkan i olika försvarsorganisationer.
Beredskap med hänsyn till barn

Kriserna som har skett världen över de senaste åren har ökat fokusen gällande beredskapsarbete. Diskussionen kring beredskap pågår aktivt och dess betydelse har blivit tydlig. När samhället står inför en kris är barnen de mest sårbara, därför är det särskilt viktigt att ta hänsyn till dem mitt i en kris.
Att ta hänsyn till barn inom beredskapsarbete
Hur bör barn beaktas i beredskapsarbetet? På samhällsnivå är det viktigt för både myndigheter och organisationer att överväga hur planer, beslut och den själva verksamheten påverkar barn. Många gör redan detta arbete, och bra så.
I samhälleliga kris- och störningssituationer är det viktigt att barn får begriplig och korrekt information som tar hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå. Det är viktigt att komma ihåg att barn förstår vad som sägs omkring dem. Om informationen inte anpassas till deras nivå kan fantasin lätt börja löpa.
I många frågor relaterade till olika krislägen är det viktigt att ta hänsyn till barn. Ett exempel är planeringen av evakueringscenter. Har barnen beaktats? Barn känner sig tryggare när åtgärderna är tydliga och planerade gällande bland annat övernattningar, måltider, toaletter och säkerhet så att barnen inte behöver oroa sig för dem eller känna sig otrygga. Barn bör beaktas både på övergripande plan och på gräsrotsnivå, där själva verksamheten äger rum.
Det är också bra för familjer att fundera över beredskapen där hemma ur barnets perspektiv, exempelvis med tanke på 72-timmars beredskapsrekommendationen för privathushåll. Om det blir strömavbrott när ett barn är ensamt hemma, kan hen hitta en ficklampa? Kan barnet agera om det uppstår en brand eller om hen behöver ringa 112? Det finns många olika scenarier att överväga.
Familjerna vet själva bäst vad som är viktigt och nödvändigt ur deras perspektiv. Det är bra att involvera barn i denna planering, och detta kan göras bland annat med hjälp av lek. Till exempel kan man utföra en säkerhetspromenad i hemmet som en skattjakt (var finns ficklampan?). Reservförrådsbingon för beredskap är också ett roligt konkret exempel som kan användas.
Förberedelser med barn kan utforskas mer i detalj, bland annat i Marttaförbundets podcast ”Kestävästi arjessa”, avsnittet ”Varaudutaan arjessa”. I podcasten talar Rädda Barnens Anna Salmenhaara bland annat om beredskap för barnfamiljer. (Podcasten enbart på Finska)
Rädda Barnens beredskapsarbete
Målet med Rädda Barnens beredskapsverksamhet är att barn och familjer ska få stöd i olika samhälleliga kris- och störningssituationer runt om i landet. Vårt arbete bygger på kunskapen inom humanitärt arbete och på den inhemska expertisen inom barnskydd.
Grunden i vår beredskapsverksamhet är frivilliga, som bland annat är involverade i att driva Barnvänliga utrymmen, som har etablerats runt om i Finland under Ukraina-konflikten. Mer information om Barnvänliga utrymmen och frivilligverksamheten finns på Rädda Barnens hemsida (på finska).
Inom beredskapsverksamheten utbildar vi frivilliga, yrkespersoner och andra intresserade bland annat genom utbildningar såsom ”Barn i kris” och ”72-timmars beredskapsrekommendation”. Öppna kurser kan hittas i vår evenemangskalender (på finska).
Vi samarbetar aktivt med andra organisationer och myndigheter. Vi förbereder oss att stödja myndigheter i kris- och störningssituationer bland annat med hjälp av Barnvänliga utrymmen. Rädda Barnen är medlem i den frivilliga räddningstjänsten Vapepa och Kvinnornas Beredskapsförbund, och vi är också aktiva inom olika myndighets- och organisationsnätverk där vi strävar efter att främja barns och barnfamiljers beaktande och perspektiv inom beredskapsarbetet.
Rädda Barnen rf är en politiskt och religiöst obunden medborgarorganisation, vars uppgift är att stödja barn som lever under svåra förhållanden. Organisationen strävar efter att främja barns rättigheter både i Finland och världen över.

Mikael Lehtinen
Skribenten arbetar som beredskapsplanerare vid Rädda Barnens Centralbyrå och agerar som organisationens representant i Privathushållens hemberedskaps-arbetsgrupp (KOVA) samt är 72-timmars beredskapsutbildare.
Photograph: Rädda barnen, Mira Ahlstedt