Blogg

Beredskap bidrar till att hålla igång vardagen hos barnfamiljer, även vid störningssituationer. Barnen kan tas med i hemmets beredskapsarbete genom att lära dem beredskapsfärdigheter via lek eller genom att prata om ämnet med vardagliga exempel. Målet är att öka vissheten om att familjen kan klara alla utmaningar.

Beredskapsanvisningarna har med avsikt gjorts så allmänna som möjligt, eftersom beredskap angår alla hushåll. Därför bör anvisningarna alltid tillämpas beroende på situationen. De behov som rör beredskapen hos barnfamiljer varierar beroende på familjens storlek, barnens ålder och boendemiljön.

Beredskapsfärdigheter kan övas genom lek

Beredskapen utgår alltid från de vuxna i familjen, och barn har inget ansvar att söka information eller nödvändig utrustning. Beredskapsfärdigheter kan övas med barn, så att barnet får kännedom och kunskap om hur man gör i olika situationer.

Barnet kan lära sig om beredskap genom lek, till exempel genom att bygga en koja av filtar mitt i vardagsrummet, röra sig i ljuset av en ficklampa i ett mörkt rum eller laga mat utomhus på ett stormkök. Det är också bra att hitta på något gemensamt att göra vid strömavbrott, eftersom digitala apparater inte kan vara till sällskap i den situationen.

Det är bra att gå igenom med barnet var beredskapsutrustningen, såsom ficklampan eller första hjälpen-tillbehören, finns. Dessutom kan familjen öva på säkerhetsfärdigheter tillsammans, såsom hur man ringer nödnumret eller använder utrymningsvägarna i hemmet.

Störningssituationerna känns inte skrämmande när beredskapen blivit en del av vardagen

Nyheter om olika kriser publiceras oavbrutet på sociala medier och i andra medier. Att prata med barn om störningssituationer ökar inte sannolikheten för att de inträffar. Att ta upp saken kan minska rädslan i kring ämnet.

Beredskap gäller många vardagliga saker. Beredskapstänket kan konkretiseras för barnet genom att till exempel berätta att en grävmaskin av misstag kan gräva av en vattenledning, så att det inte kommer vatten ur kranen på en stund. Därför det bra att ha vatten på flaska eller i behållare hemma.

För tonåringar kan det vara bra att veta att webben kanske inte fungerar under ett strömavbrott och att telefonen inte går att ladda utan en powerbank. De vuxna i familjen känner sina barn bäst och kan bedöma hur beredskapsfrågorna kan tas upp på barnets åldersnivå.

Det finns inget rätt sätt för familjer att förbereda sig

Varje barnfamilj är unik, och beredskapen anpassas enligt antalet familjemedlemmar, barnens ålder och boningsorten, dvs. om familjen bor i en stad eller på landet. Ju fler personer i familjen, desto mer mat och vatten behövs det. Maten i reservförrådet bör vara sådan som är bekant för barnen och resten av familjen.

I många barnfamiljer är hygienartiklar som våtservetter en del av standardutrustningen. Om det finns småbarn i familjen är det dessutom bra att se till att det finns blöjor och modersmjölksersättning i reservförrådet, så att de inte tar slut.

Beredskapen påverkas också av familjeformen. Om barnet har två hem bör föräldrarna i förväg komma överens om hur man gör om den ena föräldern inte kan nås.

Vardagsrutiner lugnar vid störningssituationer

Vid en störningssituation är det viktigt att försöka fortsätta det dagliga livet så normalt som möjligt och hålla sig till bekanta rutiner. Barnet kan skyddas från alltför mycket information och även föräldrarna bör endast hålla sig till pålitliga informationskällor.

De vuxna ska försöka hålla sig lugna, vara närvarande för barnet eller tonåringen och lyssna. När man förberett sig är det lätt att berätta för barnet att det inte är någon fara.

Mer information:

• Webbplatsen Beredskap för unga (på finska)
• Kolmen K:n malli kohtaamisesta (Rädda Barnen rf, ung. modell för bemötande, på finska)
• Så stöder du barn i en krissituation (Rädda Barnen rf)

Essi Kulju, beredskapsexpert, Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland

Mikael Lehtinen, beredskapsplanerare, Rädda Barnen rf

Informationspåverkan är ett fenomen som är allmänt känt och som vi med rätta oroar oss för. Ändå diskuterar vi vanligtvis informationspåverkan utifrån ett perspektiv som bara representerar en liten del av hela fenomenet. Ofta reduceras diskussionen om informationspåverkan till en diskussion om desinformation och dess hot. Att skydda sig mot informationspåverkan innebär emellertid mycket mer än att bara identifiera riktig och felaktig information.

Att bekämpa informationspåverkan är både medborgarnas och myndigheternas ansvar

Informationspåverkan har olika nivåer och grader. Desinformation hör till den första. Desinformation är demokratiskt – vi kan alla ljuga och sprida felaktig information, men också avslöja lögn och förvrängd information. All desinformation är inte heller informationspåverkan. Den digitaliserade informationsmiljön är full av memes, videor och annat innehåll som inte är sant, och det handlar inte alltid om informationspåverkan.

Med informationspåverkan avses sådan verksamhet som är avsiktlig eller systematisk. Syftet är att åstadkomma någon form av reaktion hos målgruppen. En sådan reaktion kan vara förändringar i allmänhetens åsikter eller attityder, beteende och därigenom samhällets funktionsförmåga. Dessutom är informationspåverkan alltid i motståndarens intresse och syftar till att orsaka skada för målgruppen.

På nästa nivå av informationspåverkan avser man verksamhet som påverkar människors beteende. Eftersom upptäckt av avsiktlig påverkan kräver kompetens och kontinuerligt upprätthållande av lägesbilden, så ligger huvudansvaret för övervakning och bekämpning hos myndigheterna som har de nödvändiga befogenheterna. Sådan påverkan kan vara exempelvis hotfull kommunikation eller påtryckningar mot nyckelpersoner. I sådana fall kan myndigheterna svara på informationspåverkan genom att kommunicera om påverkansförsök och deras mål, vilket minskar effekten av påverkan.

Den tredje nivån av informationspåverkan kräver de starkaste befogenheterna och den mest exakta lagstiftningen. Störningar i val eller påverkanskampanjer som genomförs med olika former av cyberoperationer är exempel på informationspåverkan som enbart faller under myndigheternas ansvar, och även då endast enligt lagens föreskrifter.

Informationspåverkan avser inte bara innehållet i traditionella eller sociala medier, utan också handlingar och händelser i den fysiska världen som syftar till att påverka målgruppen psykologiskt. Skydd mot informationspåverkan innebär framför allt skydd mot dess psykologiska effekter på individnivå.

Skydda din egen funktionsförmåga

Det enklaste sättet att skydda sig är att undvika att exponeras. Men oftast agerar vi tvärtom i olika kris- och undantagssituationer. Vanligtvis exponerar vi både oss själva och andra genom att dela information och innehåll som är avsett att orsaka psykologisk påverkan på mottagaren. Ett bra exempel på detta är Hamas terrorattack mot Israel och hur människor delade terroristernas inspelade material i sociala medier. På samma sätt fastnade många i nyheter och sociala medier när Ryssland inledde sitt omfattande krig mot Ukraina i februari 2022, trots att de visste att det var skadligt för dem själva.

Det viktigaste med att skydda sig mot informationspåverkan är samma som med annan form av skydd och beredskap: att skydda sin egen och samhällets funktionsförmåga. Allt som stödjer din egen funktionsförmåga är användbart. Allt som försvagar den är skadligt. Du kan bedöma din förmåga att skydda dig mot informationspåverkan genom att reflektera över hur du reagerar på chockerande eller upprörande händelser. Vilka känslor väcker de hos dig, och vilket beteende leder de känslorna till? Bidrar ditt beteende som orsakas av känslor till din egen eller andras förmåga, eller försämrar det den?

Det finns ingen människa som naturligt är bra på att skydda sig mot informationspåverkan. Alla kan påverkas om det görs på ett sätt som träffar deras sårbarheter. Att lära sig att skydda sig och att utveckla mental kristålighet är dock möjligt och önskvärt. Dessa färdigheter är användbara för att skydda sig mot informationspåverkan, men förbättrar också livskvaliteten och den egna funktionsförmågan i vardagen. En person som kan hantera sina egna känslor, som kan visa empati och som vill hjälpa andra är enligt forskning mer tålig mot kriser än en person som saknar dessa färdigheter. Känslor kan verkligen vara kristålighets superkraft.

Denna bloggtext är en anpassning av James Pamments rapport ”A Capability Definition and Assessment Framework for Countering Disinformation, Information Influence, and Foreign Interference” (2022). Du kan läsa rapporten här: https://stratcomcoe.org/publications/a-capability-definition-and-assessment-framework-for-countering-disinformation-information-influence-and-foreign-interference/255

Saara Jantunen-Paju

Skribenten är specialiserad på informationspåverkan. Hon arbetar i teamet för strategisk kommunikation vid Statsrådets kansli och håller regelbundet utbildningar om skydd mot informationspåverkan i olika försvarsorganisationer.

Kriserna som har skett världen över de senaste åren har ökat fokusen gällande beredskapsarbete. Diskussionen kring beredskap pågår aktivt och dess betydelse har blivit tydlig. När samhället står inför en kris är barnen de mest sårbara, därför är det särskilt viktigt att ta hänsyn till dem mitt i en kris.

Att ta hänsyn till barn inom beredskapsarbete

Hur bör barn beaktas i beredskapsarbetet? På samhällsnivå är det viktigt för både myndigheter och organisationer att överväga hur planer, beslut och den själva verksamheten påverkar barn. Många gör redan detta arbete, och bra så.

I samhälleliga kris- och störningssituationer är det viktigt att barn får begriplig och korrekt information som tar hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå. Det är viktigt att komma ihåg att barn förstår vad som sägs omkring dem. Om informationen inte anpassas till deras nivå kan fantasin lätt börja löpa.

I många frågor relaterade till olika krislägen är det viktigt att ta hänsyn till barn. Ett exempel är planeringen av evakueringscenter. Har barnen beaktats? Barn känner sig tryggare när åtgärderna är tydliga och planerade gällande bland annat övernattningar, måltider, toaletter och säkerhet så att barnen inte behöver oroa sig för dem eller känna sig otrygga. Barn bör beaktas både på övergripande plan och på gräsrotsnivå, där själva verksamheten äger rum.

Det är också bra för familjer att fundera över beredskapen där hemma ur barnets perspektiv, exempelvis med tanke på 72-timmars beredskapsrekommendationen för privathushåll. Om det blir strömavbrott när ett barn är ensamt hemma, kan hen hitta en ficklampa? Kan barnet agera om det uppstår en brand eller om hen behöver ringa 112? Det finns många olika scenarier att överväga.

Familjerna vet själva bäst vad som är viktigt och nödvändigt ur deras perspektiv. Det är bra att involvera barn i denna planering, och detta kan göras bland annat med hjälp av lek. Till exempel kan man utföra en säkerhetspromenad i hemmet som en skattjakt (var finns ficklampan?). Reservförrådsbingon för beredskap är också ett roligt konkret exempel som kan användas.

Förberedelser med barn kan utforskas mer i detalj, bland annat i Marttaförbundets podcast ”Kestävästi arjessa”, avsnittet ”Varaudutaan arjessa”. I podcasten talar Rädda Barnens Anna Salmenhaara bland annat om beredskap för barnfamiljer. (Podcasten enbart på Finska)

Rädda Barnens beredskapsarbete

Målet med Rädda Barnens beredskapsverksamhet är att barn och familjer ska få stöd i olika samhälleliga kris- och störningssituationer runt om i landet. Vårt arbete bygger på kunskapen inom humanitärt arbete och på den inhemska expertisen inom barnskydd.

Grunden i vår beredskapsverksamhet är frivilliga, som bland annat är involverade i att driva Barnvänliga utrymmen, som har etablerats runt om i Finland under Ukraina-konflikten. Mer information om Barnvänliga utrymmen och frivilligverksamheten finns på Rädda Barnens hemsida (på finska).

Inom beredskapsverksamheten utbildar vi frivilliga, yrkespersoner och andra intresserade bland annat genom utbildningar såsom ”Barn i kris” och ”72-timmars beredskapsrekommendation”. Öppna kurser kan hittas i vår evenemangskalender (på finska).

Vi samarbetar aktivt med andra organisationer och myndigheter. Vi förbereder oss att stödja myndigheter i kris- och störningssituationer bland annat med hjälp av Barnvänliga utrymmen. Rädda Barnen är medlem i den frivilliga räddningstjänsten Vapepa och Kvinnornas Beredskapsförbund, och vi är också aktiva inom olika myndighets- och organisationsnätverk där vi strävar efter att främja barns och barnfamiljers beaktande och perspektiv inom beredskapsarbetet.

Rädda Barnen rf är en politiskt och religiöst obunden medborgarorganisation, vars uppgift är att stödja barn som lever under svåra förhållanden. Organisationen strävar efter att främja barns rättigheter både i Finland och världen över.

Mikael Lehtinen

Skribenten arbetar som beredskapsplanerare vid Rädda Barnens Centralbyrå och agerar som organisationens representant i Privathushållens hemberedskaps-arbetsgrupp (KOVA) samt är 72-timmars beredskapsutbildare.

Photograph: Rädda barnen, Mira Ahlstedt