Blogg

Informationspåverkan är ett fenomen som är allmänt känt och som vi med rätta oroar oss för. Ändå diskuterar vi vanligtvis informationspåverkan utifrån ett perspektiv som bara representerar en liten del av hela fenomenet. Ofta reduceras diskussionen om informationspåverkan till en diskussion om desinformation och dess hot. Att skydda sig mot informationspåverkan innebär emellertid mycket mer än att bara identifiera riktig och felaktig information.

Att bekämpa informationspåverkan är både medborgarnas och myndigheternas ansvar

Informationspåverkan har olika nivåer och grader. Desinformation hör till den första. Desinformation är demokratiskt – vi kan alla ljuga och sprida felaktig information, men också avslöja lögn och förvrängd information. All desinformation är inte heller informationspåverkan. Den digitaliserade informationsmiljön är full av memes, videor och annat innehåll som inte är sant, och det handlar inte alltid om informationspåverkan.

Med informationspåverkan avses sådan verksamhet som är avsiktlig eller systematisk. Syftet är att åstadkomma någon form av reaktion hos målgruppen. En sådan reaktion kan vara förändringar i allmänhetens åsikter eller attityder, beteende och därigenom samhällets funktionsförmåga. Dessutom är informationspåverkan alltid i motståndarens intresse och syftar till att orsaka skada för målgruppen.

På nästa nivå av informationspåverkan avser man verksamhet som påverkar människors beteende. Eftersom upptäckt av avsiktlig påverkan kräver kompetens och kontinuerligt upprätthållande av lägesbilden, så ligger huvudansvaret för övervakning och bekämpning hos myndigheterna som har de nödvändiga befogenheterna. Sådan påverkan kan vara exempelvis hotfull kommunikation eller påtryckningar mot nyckelpersoner. I sådana fall kan myndigheterna svara på informationspåverkan genom att kommunicera om påverkansförsök och deras mål, vilket minskar effekten av påverkan.

Den tredje nivån av informationspåverkan kräver de starkaste befogenheterna och den mest exakta lagstiftningen. Störningar i val eller påverkanskampanjer som genomförs med olika former av cyberoperationer är exempel på informationspåverkan som enbart faller under myndigheternas ansvar, och även då endast enligt lagens föreskrifter.

Informationspåverkan avser inte bara innehållet i traditionella eller sociala medier, utan också handlingar och händelser i den fysiska världen som syftar till att påverka målgruppen psykologiskt. Skydd mot informationspåverkan innebär framför allt skydd mot dess psykologiska effekter på individnivå.

Skydda din egen funktionsförmåga

Det enklaste sättet att skydda sig är att undvika att exponeras. Men oftast agerar vi tvärtom i olika kris- och undantagssituationer. Vanligtvis exponerar vi både oss själva och andra genom att dela information och innehåll som är avsett att orsaka psykologisk påverkan på mottagaren. Ett bra exempel på detta är Hamas terrorattack mot Israel och hur människor delade terroristernas inspelade material i sociala medier. På samma sätt fastnade många i nyheter och sociala medier när Ryssland inledde sitt omfattande krig mot Ukraina i februari 2022, trots att de visste att det var skadligt för dem själva.

Det viktigaste med att skydda sig mot informationspåverkan är samma som med annan form av skydd och beredskap: att skydda sin egen och samhällets funktionsförmåga. Allt som stödjer din egen funktionsförmåga är användbart. Allt som försvagar den är skadligt. Du kan bedöma din förmåga att skydda dig mot informationspåverkan genom att reflektera över hur du reagerar på chockerande eller upprörande händelser. Vilka känslor väcker de hos dig, och vilket beteende leder de känslorna till? Bidrar ditt beteende som orsakas av känslor till din egen eller andras förmåga, eller försämrar det den?

Det finns ingen människa som naturligt är bra på att skydda sig mot informationspåverkan. Alla kan påverkas om det görs på ett sätt som träffar deras sårbarheter. Att lära sig att skydda sig och att utveckla mental kristålighet är dock möjligt och önskvärt. Dessa färdigheter är användbara för att skydda sig mot informationspåverkan, men förbättrar också livskvaliteten och den egna funktionsförmågan i vardagen. En person som kan hantera sina egna känslor, som kan visa empati och som vill hjälpa andra är enligt forskning mer tålig mot kriser än en person som saknar dessa färdigheter. Känslor kan verkligen vara kristålighets superkraft.

Denna bloggtext är en anpassning av James Pamments rapport ”A Capability Definition and Assessment Framework for Countering Disinformation, Information Influence, and Foreign Interference” (2022). Du kan läsa rapporten här: https://stratcomcoe.org/publications/a-capability-definition-and-assessment-framework-for-countering-disinformation-information-influence-and-foreign-interference/255

Saara Jantunen-Paju

Skribenten är specialiserad på informationspåverkan. Hon arbetar i teamet för strategisk kommunikation vid Statsrådets kansli och håller regelbundet utbildningar om skydd mot informationspåverkan i olika försvarsorganisationer.

Kriserna som har skett världen över de senaste åren har ökat fokusen gällande beredskapsarbete. Diskussionen kring beredskap pågår aktivt och dess betydelse har blivit tydlig. När samhället står inför en kris är barnen de mest sårbara, därför är det särskilt viktigt att ta hänsyn till dem mitt i en kris.

Att ta hänsyn till barn inom beredskapsarbete

Hur bör barn beaktas i beredskapsarbetet? På samhällsnivå är det viktigt för både myndigheter och organisationer att överväga hur planer, beslut och den själva verksamheten påverkar barn. Många gör redan detta arbete, och bra så.

I samhälleliga kris- och störningssituationer är det viktigt att barn får begriplig och korrekt information som tar hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå. Det är viktigt att komma ihåg att barn förstår vad som sägs omkring dem. Om informationen inte anpassas till deras nivå kan fantasin lätt börja löpa.

I många frågor relaterade till olika krislägen är det viktigt att ta hänsyn till barn. Ett exempel är planeringen av evakueringscenter. Har barnen beaktats? Barn känner sig tryggare när åtgärderna är tydliga och planerade gällande bland annat övernattningar, måltider, toaletter och säkerhet så att barnen inte behöver oroa sig för dem eller känna sig otrygga. Barn bör beaktas både på övergripande plan och på gräsrotsnivå, där själva verksamheten äger rum.

Det är också bra för familjer att fundera över beredskapen där hemma ur barnets perspektiv, exempelvis med tanke på 72-timmars beredskapsrekommendationen för privathushåll. Om det blir strömavbrott när ett barn är ensamt hemma, kan hen hitta en ficklampa? Kan barnet agera om det uppstår en brand eller om hen behöver ringa 112? Det finns många olika scenarier att överväga.

Familjerna vet själva bäst vad som är viktigt och nödvändigt ur deras perspektiv. Det är bra att involvera barn i denna planering, och detta kan göras bland annat med hjälp av lek. Till exempel kan man utföra en säkerhetspromenad i hemmet som en skattjakt (var finns ficklampan?). Reservförrådsbingon för beredskap är också ett roligt konkret exempel som kan användas.

Förberedelser med barn kan utforskas mer i detalj, bland annat i Marttaförbundets podcast ”Kestävästi arjessa”, avsnittet ”Varaudutaan arjessa”. I podcasten talar Rädda Barnens Anna Salmenhaara bland annat om beredskap för barnfamiljer. (Podcasten enbart på Finska)

Rädda Barnens beredskapsarbete

Målet med Rädda Barnens beredskapsverksamhet är att barn och familjer ska få stöd i olika samhälleliga kris- och störningssituationer runt om i landet. Vårt arbete bygger på kunskapen inom humanitärt arbete och på den inhemska expertisen inom barnskydd.

Grunden i vår beredskapsverksamhet är frivilliga, som bland annat är involverade i att driva Barnvänliga utrymmen, som har etablerats runt om i Finland under Ukraina-konflikten. Mer information om Barnvänliga utrymmen och frivilligverksamheten finns på Rädda Barnens hemsida (på finska).

Inom beredskapsverksamheten utbildar vi frivilliga, yrkespersoner och andra intresserade bland annat genom utbildningar såsom ”Barn i kris” och ”72-timmars beredskapsrekommendation”. Öppna kurser kan hittas i vår evenemangskalender (på finska).

Vi samarbetar aktivt med andra organisationer och myndigheter. Vi förbereder oss att stödja myndigheter i kris- och störningssituationer bland annat med hjälp av Barnvänliga utrymmen. Rädda Barnen är medlem i den frivilliga räddningstjänsten Vapepa och Kvinnornas Beredskapsförbund, och vi är också aktiva inom olika myndighets- och organisationsnätverk där vi strävar efter att främja barns och barnfamiljers beaktande och perspektiv inom beredskapsarbetet.

Rädda Barnen rf är en politiskt och religiöst obunden medborgarorganisation, vars uppgift är att stödja barn som lever under svåra förhållanden. Organisationen strävar efter att främja barns rättigheter både i Finland och världen över.

Mikael Lehtinen

Skribenten arbetar som beredskapsplanerare vid Rädda Barnens Centralbyrå och agerar som organisationens representant i Privathushållens hemberedskaps-arbetsgrupp (KOVA) samt är 72-timmars beredskapsutbildare.

Photograph: Rädda barnen, Mira Ahlstedt