Kommunikation vid störningssituationer och korrekt information

Kommunikation i störningssituationer

Informationssamhället är beroende av el, informationsteknik och datanät. En störning i elnätet påverkar vardagen snabbt. I en störningssituation är det viktigt att få rätt information – men många informationskanaler fungerar med el. Telefonnätverk har planerats att fungera vid strömavbrott med batterikraft i högst ett par timmar.

För kommunikation behöver du:

  • en batteridriven radio och reservbatterier
  • en laddad telefon
  • reservbatteri eller fulladdad powerbank för telefonen

Var får man information?

  • Så länge som dataförbindelserna fungerar och det finns ström i batterierna kommer man åt internet för att hämta information.
  • Om telefon- och datakommunikationen slutar fungera, ger myndigheterna instruktioner via radion.
  • Pålitliga informationskällor är bl.a. Yles kanaler, kommunens kommunikationskanaler samt el- och vattenbolagens kommunikationskanaler.
  • Ladda ner 112 Suomi -appen till din telefon. Alla varnings- och myndighetsmeddelandena förmedlas till den. Kom ihåg att tillåta att appen använder din platsinformation för att få meddelanden.
Telefon med 112 Suomi -appen

Korrekt information är av största vikt vid en störningssituation

Det bästa sättet att skydda dig mot felaktig information är källkritik:

  • Är det fakta eller åsikter?
  • Vem är avsändaren? Vem är den ursprungliga skribenten?
  • Är den ursprungliga skribenten en trovärdig expert i ämnet?
  • Vad är syftet med att publicera informationen? Framställs den på ett sätt som ska väcka känslor, få människor att reagera eller dela den vidare?
  • Kan informationen kontrolleras från en annan källa?
  • Är informationen ny eller gammal och varför finns den just nu?

Vad du själv kan göra:

  • Sök information – det bästa sättet för att hitta korrekt information är att jämföra olika källor.
  • Tro inte på rykten – använd flera trovärdiga källor för att se om informationen stämmer.
  • Sprid inte rykten – verkar informationen inte trovärdig, sprid den inte vidare. Var särskilt kritisk mot nyheter på tvivelaktiga webbplatser och påståenden som grundar sig på andrahandsinformation.

Hur kan du säkerställa att bilder och videor är äkta?

  • Var påstås bilden/videon komma från?
  • Kan fotografen verkligen ha varit på den här platsen?
  • Finns det något som tyder på att bilden har redigerats, såsom att något sticker ut eller inte har med den påstådda händelsen att göra?
  • Kontrollera om samma bild eller stillbild av en video har publicerats tidigare, till exempel med hjälp av omvänd bildsökning med Google eller TinEye.
En man läser någonting på sin mobil

Informationspåverkan

Syftet med informationspåverkan är att målinriktat och systematiskt påverka den allmänna opinionen, människors agerande och beslutsfattare och därigenom hela samhällets funktionsförmåga.Informationspåverkan kan till exempel användas för att avleda uppmärksamhet, förvränga en lägesbild, avskräcka, skapa oro eller vrede, eller undergräva allmänhetens förhållande och förtroende till myndigheterna. All felaktig information är ändå inte informationspåverkan.

Det finns olika nivåer av informationspåverkan:

  • Desinformation och falskt innehåll (t.ex. bildförfalskningar på sociala medier) Falsk information kan skapas och delas av vem som helst och förekommer mycket på sociala medier. Var och en kan motverka desinformation, till exempel genom att undvika att dela tvivelaktigt innehåll samt att rapportera sådant till webbplatsens administratör.
  • Målinriktad, manipulativ informationspåverkan (t.ex. målinriktat vilseledande innehåll, påtryckande eller hotfull kommunikation, smutskastningskampanjer) Planerad verksamhet som använder en mängd olika metoder för att påverka människors beteende. Myndigheter och andra aktörer, som iakttar informationsmiljön och skapar en lägesbild av den, har huvudansvaret för att motverka målinriktad informationspåverkan. Även bl.a. medierna bidrar till att skapa lägesbilden av informationsmiljön.
  • Störningsverksamhet av främmande makt (t.ex. störning vid val, kränkning av luftrum osv.)Verksamhet som använder målinriktade, obehöriga metoder. Ansvaret för motåtgärder ligger endast hos myndigheterna och statsledningen på det sätt som lagen föreskriver.
Triangelformad figur uppdelad i tre delar. Längst ner störst, desinformation och falskt innehåll, i mitten målinriktad påverkan på beteende och högst upp minst, olaglig trakassering.

Så här kan du skydda dig mot informationspåverkan:

  • Välj dina källor med omsorg, särskilt i exceptionella situationer och kriser.
  •  Det är normalt att reagera på informationspåverkan med ångest, oro och negativa känslor, såsom vrede.
  • Det enklaste sättet att skydda sig är att minska sin exponering för sociala medier.
  • När du går in på sociala medier, påminn dig själv om att du med största sannolikhet kommer att utsätts för manipulation och falskt innehåll.
  • Identifiera rykten och spekulation – även i inhemska medier.
  • Öka inte desinformationens synlighet och interagera inte med skadliga aktörer, utan rapportera skadligt innehåll till administratören.
  • Fokusera på åtgärder: fundera på hurdan verksamhet som är nyttig och konstruktiv. Kontrollera din beredskap och hjälp andra människor att förbereda sig.